Utsikterna inom cirkulär ekonomi fascinerade på Rosk’n Rolls jubileumsseminarium

Avfallshanteringsbolaget Rosk’n Roll firar trettio verksamma år i år. Jubileumsåret till ära ordnades ett jubileumsseminarium på temat cirkulär ekonomi, där de gångna åren bands samman med innovatörer inom cirkulär ekonomi.

Lösningar inom cirkulär ekonomi gör att vi kan hålla material och produkter i användning så länge som möjligt. I idealvärlden fungerar ekonomin inom ramarna för miljöns bärkraft. Mycket har också hänt sedan avfallshanteringsbolaget Rosk’n Roll grundades år 1993.

På den tiden då miljörådet Stig Lönnqvist var verkställande direktör på Rosk’n Roll var kommunernas avfallsstationer måsarnas rike – liksom råttornas och roskisdykarnas. Avgörande för att en förändring kunde ske var den EU-baserade offentliga upphandlingslagen samt deponidirektivet och avfallsförbränningsdirektivet. Han nämne även de centraliserade avfallstransporterna som fundament för avfallshanteringen.

”Miljön blev vår viktigaste kund”, säger Stig Lönnqvist.

I dag är Rosk’n Roll en stark aktör inom dagens cirkulära ekonomi. Enligt verkställande direktör Vesa Heikkonen bor det cirka 230 000 ”roskis-experter” på bolagets verksamhetsområde i västra och östra Nyland. Heikkonen är medveten om att människan inte lever för att sortera, men en av Rosk’n Rolls målsättningar är att göra det så lätt som möjligt för folk att sortera och den vägen öka på återvinningsgraden.

Infallsvinklar på cirkulär ekonomi

Otso Sillanaukee, sakkunnig inom cirkulär ekonomi och hållbar utveckling på Demos Helsinki, har för egen del erfarenhet av att föra sorteringen till ytterlighet. I testsyfte undersökte han hur avfallsfritt livet kan göras och ifall det för med sig nya infallsvinklar på cirkulär ekonomi. Blandavfallet som samlades under Sillanaukees två testår fick rum i två glasburkar och utifrån erfarenheterna föddes boken Zero waste – jäähyväiset jätteille (ungefär Nollavfall – farväl till avfallet).

På Rosk’n Rolls jubileumsseminarium begrundade Otso Sillanaukee bland annat vad vi riktigt talar om när vi talar om cirkulär ekonomi.

”I själva verket talar vi om många olika saker. Olika aktörer har varierande tolkningar av meningen med cirkulär ekonomi ur ett brett perspektiv, men den centrala frågan handlar om att förnya ekonomins grundvalar.”

Den globala återvinningsgraden har sjunkit under de senaste åren – i Finland ligger vi rejält efter EU:s målsättningar. Sillanaukee upplever att man borde fokusera på naturresurser när man talar om cirkulär ekonomi. Han efterlyser förändring framför allt när det gäller användningen av jungfruliga råvaror såsom sand, grus, sten och metall.

Plast som material är i hög grad återvinningsbart

”Vi måste förminska vårt materialfotspår, det vill säga minska mängden råvaror som vi använder i vardagen. Materielbehovet kan lösas genom att öka mängden återvinningsbart material och höja graden av cirkulär ekonomi. Samtidigt måste vi planera vårt samhälle och vår ekonomi på nytt ur cirkulärekonomisk synvinkel”, säger Otso Sillanaukee.

Borealis Polymers Oy:n Circular Plastics Manager Jaakko Tuomainen intresserar sig i synnerhet för plastens återvinningsgrad. Plast som material är hållbart och passar sålunda utmärkt att för materialåtervinning, men i praktiken fungerar plaståtervinningen ännu inte tillräckligt bra i Finland. Största delen av plasten går till förbränning i stället för till materialåtervinning.

”Plast materialåtervinns i första hand mekaniskt men en kompletterande kemisk återvinningsprocess är på väg. Förbränning det vill säga återvinning som energi borde användas i fall där varken mekanisk eller kemisk återvinningsprocess är möjlig. Plast tillverkad av returråvara kan användas för allt fler ändamål, så länge som man fäster vikt vid returplastens kvalitet. Det förutsätter polymeriskt kunnande, men den vägen kan vi ersätta användningen av fossila råvaror”, konstaterar han.

Lokal containermat

Redono Oy:s verkställande direktör Henri Laines utgångspunkt är näringsämnenas kretslopp. På Rosk’n Rolls avfallsstation i Munka finns en odlingscontainer där mat växer i ett lokalt PURE-ekosystem. Näringsämnena härstammar från intilliggande Gasum Oy:s biogasanläggning: cirka 50 000 ton biomassa föds som biprodukt vid produktionen, och i vanliga fall sprids den på åkrar.

Uttryckt i lastbilsrallyform innebär det över 2 000 lastbilslass per år eller över 10 lass per dag.

Odling i containerns vertikala uppväxtmiljö kräver 90 procent mindre vatten än traditionell odling, och det organiska materialet växer snabbt. Med containerteknologin odlas bland annat humle, mikroalger och ostronskivling.

”I containrarna kan man odla närproducerad mat för en stad av Lojos storlek. Frågan handlar egentligen om hur vår mat kommer att produceras i framtiden. Finns det längre lämplig odlingsjord när klimatförändringen framskrider”, funderar Henri Laine.

Biokol binder koldioxid

Biprodukter från skogsindustrin och traditionell odling – halmstrån och annat åkeravfall – intresserar byggkoncernen GRK Suomi Oy, men i biokolets form. Bolaget är en av Finlands största infrastrukturbyggare och har undersökt biokolets möjligheter framför allt i vägbyggnadsverksamheten.

Materialet, i princip vilket organiskt material som helst, hettas upp i en pyrolysprocess i hög temperatur. Värmeenergin som uppstår tas till vara och samtidigt försvinner allting annat utom det porösa, svarta biokolet som effektivt binder vatten och näring.

”När vi pratar om infrastruktur i vägbyggen innebär det att utsläppen minskar samtidigt som till exempel kapaciteten att binda fukt och näringsämnen på grönområden växer märkbart”, konstaterar Mika Häkli, affärsverksamhetsdirektör för GRK:s bioproduktion.

Utöver åkeravfall fungerar skogsavfall, såg- och övrigt träavfall, byggavfall i trä, trädgårdsavfall såsom kvistar och grenar samt hästgödsel som råvara för biokolet.

”Biokolets status inom den cirkulära ekonomin är koldioxidnegativ. I övriga fall blir de här råvarorna liggande att ruttna och förmultna på åkrar och skogar varvid koldioxid frigörs i luften”, säger Häkli.

Rosk’n Rolls jubileumsseminarium inom cirkulär ekonomi ordnades i Borgå.

För Mika Häkli, affärsverksamhetsdirektör för GRK:s bioproduktion, är biokol högintressant.