Skicklig hemmasnickare tillverkade sopskjul i egen design
Kaj Weckström, 80, gillar att arbeta med händerna och tillbringar mycket tid i garaget där han sågar, slipar, spikar och hamrar när andan faller på. Han gillar själva görandet men uppskattar också faserna före det: att planera, designa och bestämma material för sina alster.
“Jag brukar ofta använda material som jag samlat på mig, restbitar som blivit kvar efter tidigare projekt”, säger han.
Returmaterial – och lite björk – använde han också för sopskjulet som han byggde i vårvintras. Som så ofta annars inspirerades Weckström av ett vardagligt moment: Den här gången var det sophanteringen som fick honom att plocka upp verktygen.
“Jag hade en idé om hur sopskjulet skulle se ut, men det var faktiskt lite knepigt att få till det”, säger han om trästumparna i impregnerat trä, som placerade på kant på varandra och i korts, bildar det lilla sophusets stomme.
För dörren valde han rejäla gjutgärnsgångjärn medan bakstycket upp mot taket bildar ett rutnät, snarlikt dem som villaägare brukar rigga för klängrankor och andra klättrande blomster. Snarlikt, eftersom Kaj Weckström valt att kapa av en del av träribborna och låta delar av rutnätets rutor förbli ofullständiga.
“Något lite extra”
“Grannen undrade om jag hade slut på materialet, men det var så här jag planerade det, jag tycker om att ha något lite extra med i min designer.”
Kronan på verket är förstås Rosk’n Rolls logo, fritt tolkad, som pryder sopskjulets gavel. Weckström brände in två spegelvända R på en träbit och kombinerade med avallshanteringsbolagets tre typiska “bubblor”, sågade i björk och målade i rätt färger.
Eller nästan rätt färger.
“Det är inte riktigt rätt nyanser i logon, men nära nog. Jag iddes inte köpa ny målarfärg för ett så litet projekt så jag använde rester ur burkar som jag hade hemma.”
På paradplats
Samtidigt passade Kaj Weckström på att flytta sopkärlets plats med några meter ut mot gatan. Han hade redan länge lagt märke till hur besvärligt det var för sopbilschauffören att gå förbi hans bil upp för uppfarten, greppa sopkärlet och manövrera det till sopbilens mynning för tömning.
“Speciellt vintertid var det trångt”, säger han.
Det nya, fina sopskjulet ligger lämpligt till vid gatan. Nu är det hur behändigt som helst för sopbilschaufförerna – bland dem hans dotterdotter – att sköta soptömningen smidigt.