Välkommen till anläggningen, där det är ruttet värre

Dörren till mottagningshallen glider sakta upp. Dagens första sopbil backar pipande in i Gasums biogasanläggning i Lojo. Här börjar också den nyttiga färden för det bioavfall som samlats in från Rosk’n Rolls kunder.     

“På årsbasis behandlar vi ungefär 4 500 ton bioavfall, det vill säga mer än 450 sopbilar med bioavfall som Rosk’n Rolls kunder sorterat”, säger anläggningschef Sami Heinonen-Turkia.   

På paradplats får vi följa med hur bioavfallet lassas av i mottagningshallen. Sopbilsföraren backar sopbilen nära kanten till avfallsbunkern, lyfter långsamt bilens bakparti uppåt och gläntar på det.  

Fuktig sörja börjar sakta glida ur lasset och det hörs ett plask när bioavfall, som har packats på olika sätt, slinker ner i gropen.  

“Det lönar sig att hålla sig på avstånd. Det samlas ungefär 400–500 kubik bioavfall per vecka i gropen”, säger Heinonen-Turkia.   

Det kittlar i näsan

Det som är lite oväntat är att det egentligen inte luktar illa i hallen där bioavfallet hanteras, må så vara att en något stickande lukt kittlar näsan. Någon enstaka vinterslö fluga surrar förbi. Det gäller ändå att vara uppmärksam. Det utsöndras olika slags mikrober i luften och när gripskopan börjar jobba måste skyddsutrustningen vara tipptopp.  

“Personalen måste ha personlig skyddsutrustning och vaccineringarna i kraft.”  

I kontrollrummet följer man med processerna. Från övervakningskameror i olika delar av anläggningen streamas bildmaterial i realtid till två stora monitorer. När maskineriet börjar strula, beger sig arbetarna ut i anläggningen för att reda ut problemet. 

Ibland får arbetarna ta till spaden, grepen eller rentav motorsågen, om det i bioavfallslasset flyter något som inte hör hemma där.  

  Fel sorterat en säkerhetsrisk

“Plastdunkar, julgranar, stekpannor … en gång fick vi plocka bort tjocka böcker från bioavfallet när de fastnade i maskineriet. Det är alltid en säkerhetsrisk när det finns något sådant bland bioavfallet som inte ska finnas där, men det är ändå inte en katastrof med tanke på återvinningen om det finns något smått i bioavfallspåsen som är felsorterat”, säger Sami Heinonen-Turkia.  

Bioavfallsbunkern fylls efter hand och gripskopan börjar arbeta när Pasi Turunen greppar fjärrkontrollen. Skopan, som vilar nästan i takhöjd, sänker sig sakta mot gropen, öppnar sina metallklor, sänker ner dem i bioavfallsmassan och lyfter upp sitt byte i luften.   

Bioavfallet doseras vidare till en blandare där det knådas med en spiralformad skruv som påminner om en degkrok.

Det tillsätts processvatten i bioavfallet och massan blandas. Samtidigt avskiljs material med olika densitet från varandra. Materialet som har förvandlats till en jämn massa sugs genom en perforerad plåt, varvid eventuella kvarblivna stycken, större än en centimeter, filtreras bort.  

“Det här är ändhållplatsen för sand och till exempel rester från soppåsar i plast”, säger Sami Heinonen-Turkia.  

  Gas och rutten rutt

Materialet stannar i reaktorn i ungefär 21 dygn och under den här tiden sönderfaller det organiska materialet till biogas och en näringshaltig rötrest. Efter det samlas gasen för vidarebehandling och rötresterna fortsätter sin färd till gödslingsmedelslagret.  

I biogasreaktorn omvandlas den organiska massan såsom proteiner, kolhydrater och fetter till biogas. När biogas uppstår innehåller den över 60 procent metan. Efter reaktorn förädlas biogasen, med andra ord renas den från koldioxid och föroreningar. Nu är biogasen, det vill säga biometanen färdig att användas. 

“I gasanläggningen i Lojo matas biometanen direkt ut i gasnätet via ett två kilometer långt anslutningsrör. Biogasanläggningens årliga produktionskapacitet är ungefär 40 gigawattimmar biogas.”   

  Näringsrika slutprodukter

Den rötrest som blir kvar efter biogasframställningen hygieniseras varefter den duger som gödslingsprodukt. När rötresten hygieniseras värms den upp till över 70 grader för en timme. Temperaturen tar kål på eventuella kolibakterier, salmonella och övriga motsvarande mikrober som finns i rötresten.  

I biogasanläggningen framställs det två olika återvunna gödslingsprodukter för jordbrukare i närområdet. 

“Vi framställer ungefär lika mycket ekologiskt gödslingsmedel som vi tar in bioavfall i anläggningen”, säger Sami Heinonen-Turkia.  

Biogasanläggningen i Lojo fungerar enligt principerna för cirkulär ekonomi. Allt vatten som används under processen tas till vara och återvinns, och från den egna slutprodukten, biogasen, fås det energi till de övriga funktionerna.  

Det bioavfall som samlas in på Rosk’n Rolls verksamhetsområde, återvinns på Gasums biogasanläggningar i Lojo och Riihimäki.   

Bioavfallet som samlats in från Rosk’n Rolls verksamhetsområde kommer till nytta i Gasums bioagasanläggningar i Lojo (på bilden) och i Riihimäki.