Rosk’n Roll undersökte blandavfallets sammansättning: Mycket återvinningsbart material går fortfarande osorterat

Rosk’n Roll har på sitt verksamhetsområde undersökt sammansättningen på hushållens blandavfall, det vill säga på vanliga soppåsar. Avfallsbolaget ville utreda vilka material som fortsättningsvis hamnar i blandavfallet hemma hos folk. Resultaten visar att det fortfarande finns gott om rum för förbättring både i fråga om sortering och återvinning.

Inom ramen för undersökningen öppnades soppåsarna och innehållet klassificerades i 11 olika materialgrupper enligt Cirkulärkraft Finland rf:s direktiv. 38 procent av blandavfallets innehåll var köks- och trädgårdsavfall, 16 procent plast. Ytterligare 16 procent hörde till gruppen ”blandat”, som till största delen är sådant som man på riktigt borde lägga i blandavfallet: blöjor, dammsugarpåsar, kattsand, kärl osv. Resten av innehållet i soppåsarna bestod närmast av papper, kartong, glas, metall samt textilier och skodon.

Blandavfallet transporteras till avfallsförbränning där det återvinns som elektricitet och värme. ”En stor del av innehållet i soppåsarna var ändå sådant som kunde ha sorterats separat och den vägen styras till materialåtervinning och vidare till returmaterial”, sammanfattar Marika Makkonen, specialsakkunnig på Rosk’n Roll.

Bioavfall skulle ha den största återvinningspotentialen. Det fanns till och med över en tredjedel bioavfall i blandavfallet, speciellt om man räknar med mjukpapper, som man får lägga i bioavfallskärlet. Det vore viktigt att få bort bioavfallet från blandavfallet. Av separat insamlat bioavfall görs, förutom biogas, även åkergödsel. Genom återvinning skulle vi med andra ord kunna ta till vara näringsämnena som finns i bioavfallet.

Även plaster är material där både sorteringen och återvinningen i synnerhet borde effektiveras.

”En stor del av kartongen och plasten som fanns i soppåsarna var återvinningsbara förpackningar, som hade kunnat sorteras separat. Även om mycket smutsiga förpackningar och småprylar i plast enligt sorteringsanvisningarna de facto är blandavfall, så var deras andel rätt liten.”

Skillnader mellan olika boendeformer

Avfallet från tre olika målgrupper undersöktes: småhus på glesbygden, småhus i tätorter samt husbolag med minst 10 bostäder.

Relaterat till invånarantalet producerade småhus i tätorter mest blandavfall, husbolagen näst mest och fastigheter på glesbygden minst. Skillnader fanns också i blandavfallets sammansättning: i glesbygdsinvånarnas soppåsar fanns mindre bioavfall än i de andra målgruppernas.

”Skillnaderna beror säkert på hur vanligt det är att kompostera samt på konsumtionsvanorna”, funderar Makkonen.

Det att insamlingsservicen finns nära verkar inte ensamt räcka till för att öka sorteringsivern: ”Fastigheter med minst 10 bostäder har kärl för allt sorterbart förpackningsavfall och för bioavfall på den egna gården. Trots det använder en betydande del av husbolagets invånare sig inte av den här servicen och sorterar”, påpekar Makkonen.

”Positivt är ändå det att sorteringen har ökat under årens lopp och att folks intresse för återvinning på stort ökar.”

”Vi måste i ännu högre grad sträva efter att öka kännedomen om hur viktigt och nyttigt det är att sortera och återvinna. Avfallshanteringen har under de senaste åren tagit stora kliv framåt i utvecklingen men många gamla vanor, uppfattningar och rutiner sitter i. Tyvärr lever till exempel fortfarande den felaktiga föreställningen kvar om att allt sorterat avfall i något skede hamnar i samma lår.”

Blandavfallets sammansättning i bostadsfastigheter har under de senaste åren undersökts bland annat i huvudstadsregionen, i sydvästra Finland och i Päijänne-Tavastland-regionen. Utifrån forskningsresultaten är blandavfallets sammansättning på Rosk’n Rolls område i hög grad likadan som på de här områdena.

Föreskrifterna gör det lättare att sortera

Förpackningsavfall och småmetall samlas in på ekopunkterna samt i fastigheternas egna sopkärl.

I många hem blir det inom en snar framtid lättare att sortera i och med att den nya avfallslagen och avfallshanteringsföreskrifterna förpliktar allt fler fastigheter i tätorter att placera sopkärl för olika avfallsslag på den egna gården. För bioavfallets del är kompostering (i en värmeisolerad kompostor skyddad från skadedjur) fortsättningsvis ett alternativ.

”Det är möjligt att återvinna också på glesbygden, till exempel genom att kompostera och genom att föra avfallet till en ekopunkt. Hos oss i Nyland ligger både Rinkis och Rosk’n Rolls ekopunkter förhållandevis tätt så man behöver inte transportera de återvinnbara avfallet särskilt långt”, nämner Rosk’n Rolls service- och utvecklingsdirektör Marko Printz.

Forskningsrapporten från undersökningen av blandavfallets sammansättning kan i sin helhet läsas (på finska) på Rosk’n Rolls webbplats rosknroll.fi/forskning-och-utveckling/