Plastförädlingsanläggningen tuggar i sig plastförpackningar dygnet runt
I förädlingsanläggningen för plastförpackningar inleds transformationen av tomma yoghurtburkar, tvättmedelsflaskor, påläggsförpackningar och andra plastförpackningar till nya plastprodukter.
Alla slags plastförpackningar är eftertraktat gods på NG Nordics plastförädlingsanläggning i Riihimäki. Plastförpackningarna som samlats in i hemmen snurrar på genom anläggningens många olika maskinenheter, varav den sista i raden spottar ur sig små, återvunna plastgryn. Ju fler förpackningar som matas in i komplexets inre, desto större mängder jungfrulig plastråvara sparas vid tillverkningen av nya plastsaker.
”Vår huvudsakliga målsättning är att uppmuntra folk att sortera ännu mer plastförpackningar i återvinningssyfte. Det är också viktigt att påminna förpackningstillverkarna om att det är på deras ansvar att framställa förpackningar med hög återvinningsgrad”, säger Anniina Rasmus, kommersiell chef på NG Nordic.
Sorteringsivern på stigande
Finländarna uppvisar faktiskt en stigande iver inför att sortera plastförpackningar. Att mängderna ökat beror delvis på att insamlingspunkterna för plast har blivit fler och att det på gården till allt fler hem finns ett insamlingskärl för plastförpackningar. Trots det behövs det en kraftansträngning för att Finland ska nå de av EU fastställda återvinningsmålen för plastförpackningar – och samtidigt slippa tilläggsavgifterna som förorsakas av sorteringen som släpar efter.
Den låga återvinningsgraden är en orsak till att sorteringsanvisningarna nyligen ändrats en aning: det räcker att snabbt torka av en smutsig plastförpackning innan man lägger den i återvinningskärlet. Lite fukt hindrar inte heller processen.
2024
Plastförpackningarnas insamlingsmängder Finland ökade med mer än 15 procent och återvinningsgraden var runt 30 procent.
125 000 t
plastförpackningar förs ut på marknaden årligen. Av dem borde minst 74 procent sorteras och samlas in separat för att de av EU satta återvinningsmålen uppfylls.
2025
Målsättningen för plastförpackningarnas återvinningsgrad är 50 procent. På grund av en kalkylmässig förändring räknas nu endast andelen som blir slutprodukter, vilket innebär att vi måste sortera ännu mer plastförpackningar.
2030
Alla plastförpackningar som släpps på EU:s marknad borde vara återvinningsbara och kunna återvinnas för rimliga kostnader. Utöver det bör en viss andel av förpackningarna bestå av återvunnen råvara.
”Återvinningsanläggningens processer utvecklas hela tiden och det är absolut viktigast att vi får in mer plastförpackningar för återvinning”, säger Rasmus.
Men vad händer riktigt i plastförädlingsanläggningen? Vilket slags tummel väntar ostförpackningarna, schampoflaskorna och vindruvsaskarna? Vi kom åt att ta en titt i Riihimäki-anläggningens inre med Anniina Rasmus och driftsingenjör Pekka Hirvonen från NG Nordic som guider.
På löpande band
En stor hall fungerar som startpunkt. Här samlas plastförpackningarna, som bland annat Rosk’n Rolls kunder har sorterat, på hög, antingen i balar eller löst liggande. En grävmaskin utrustad med en sorteringsgripklo skopar upp förpackningar på ett löpande band, som transporterar dem vidare. I en stor, trattformad mackapär rivs, tumlas, krossas och krasas löst liggande och i plastpåsar packade plastförpackningar till lämpligt stora, 10–30 centimeter stora stycken.
Insamlingsmängderna för plastförpackningar i Rosk’n Rolls kommuner i Väst- och Östnyland
2020 475 ton
2021 733 ton
2022 772 ton
2023 854 ton
Plasten har fått sig en omgång och fortsätter sedan till NIR-sorteringsmaskinens mynning och optisk igenkänning. Apparaten använder infrarött ljus för att känna igen plastsorterna som använts i förpackningarna. För att underlätta identifieringen är det bra att exempelvis lossa pumpdelen från handtvålen och korken från tvättmedelsflaskan; de som kan vara av en annan plastsort än själva buteljen.
Ur återvinningssynvinkel är förpackningar tillverkade av en enda plastsort de bästa. Samma gäller så ljusa förpackningar som möjligt eller enfärgade och helt-igenom-färgade förpackningar.
”På det löpande bandet rör sig plastförpackningarna under en halogenlampa som producerar infrarött ljus. Ljuset som reflekteras från förpackningarna fångas upp av datorns många mätpunkter som identifierar hurdan slags plast det är fråga om. Varje plast har en egen ljusvåglängd och baserat på kvaliteten blåses plastförpackningarna antingen framåt i processen med hjälp av tryckluft eller droppas ner för en ny igenkänningsrunda”, förklarar Pekka Hirvonen.
Skickliga id-apparater
Plastförädlingsanläggningen i Riihimäki är i hög grad automatiserad, men processerna övervakas dygnet runt av en styrka på fem personer. Farliga situationer kan förorsakas till exempel av explosiva batterier, ackumulatorer eller aerosolflaskor.
”Sådana här måste man avlägsna ur maskineriet med handkraft.”
Det finns allt som allt nio identifieringsapparater – nirrar– i anläggningen. Mellan dem löper en bergochdalbaneliknande räcka av transportband, på vilka plastförpackningarna rör sig från en infrarödenhet till följande.
”Sorteringsmaskinerna klarar av att identifiera många olika plastsorter”, konstaterar Hirvonen.
Av plasten som duger för återvinning kan största delen återvinnas. Men balarna och lasterna med lös plast som anländer till anläggningen innehåller också rent skräp, såsom bioavfall och förpackningsplast som inte duger till återvinning, till exempel plast med flera lager. Material som inte duger för återvinning säljs som returbränsle till kraftverk, de övriga fortsätter sitt returliv-efter-nirren. .
”Det är här som de olika plastsorterna separeras från varandra. PET-plasterna utnyttjas av våra samarbetspartner medan de vanligaste, i förpackningar förekommande plastsorterna LDPE, HDPE och PP samlas skilt och förvaras i balar enligt material före den fortsatta behandlingen”, säger Anniina Rasmus.
I kvalitetsordning
I följande hall är plastbalarna organiserade och samlade på hög utanpå varandra enligt kvalitet. Det går att se skillnaden mellan balarna med blotta ögat: klivet från omslag och askar i klara färger mot gråare och tunnare plaster är tydligt.
En glestandad truck närmar sig, plockar upp en bal som innehåller LDPE-plast och flyttar den till följande löpande band. Nu ska den sista eventuella kvarvarande metallen avlägsnas och på det följer ytterligare hårdhänt behandling i form av krossning. Efter det här väntar kalltvätt i en stor tvättmaskinstrumma och friktionstvätt, där 200 snabbt roterande blad gnuggar plasterna mot varandra.
”Här är idén att avlägsna så mycket som möjligt av det som finns kvar av etiketter och trycksvärta”, säger Pekka Hirvonen. ”Sedan klipps plasten, leds tillbaka till friktionstvätten, torkas lite och slussas till flytbassängen. Plastsorterna vi vill ha hålls flytande, resten sjunker.” ”
Från grand till granulat
Ett varv i en stor torktumlare väntar före slutfasen: en tankblandare där plastgrandet hettas upp, tillsatsämnen läggs till och den smälta plastmassan tvingas genom ett filter med små hål. Plastförpackningarna har förvandlats till plastgryn av jämn kvalitet och kulör, det vill säga till återvunnet plastgranulat, vars kolfotspår är 70 procent mindre än för jungfrulig plast (läs mer här).
För närvarande fraktas en del av förpackningarna som sorteras i de finländska hemmen utomlands för behandling. En förbättring är ändå att vänta: På granntomten till NG Nordics Riihimäki-anläggning reser sig producentsammanslutningen Sumis nya facilitet för behandling av plastförpackningar, och med den ökar den inhemska hanteringskapaciteten märkbart.
I anläggningen som står färdig år 2026 sorteras över 50 000 ton plastförpackningar om året. I takt med att finländarnas sorteringsflit ökar kan hanteringskapaciteten vid behov fördubblas.
NG Nordic är Fortum Recycling & Waste och NG Groups gemensamma företagsnamn sedan 31.3.2025.